400 miljoner i bolån betalades ut på falska anställningsavtal

Över 400 miljoner kronor i bolån betalades ut på felaktiga grunder mellan 2017 och 2020, efter att en organiserad liga försett låntagare med falska anställningsavtal och påhittade lönespecifikationer. Det framgår av Ekobrottsmyndighetens åtal, där åtta personer pekades ut. Papperen såg ut precis som de ska – rätt logotyp, rimlig lön, rätt datum. Bara innehållet var uppdiktat.

Upplägget är enkelt och obehagligt effektivt. Någon säljer ett paket med intyg till en person som vill köpa bostad men inte klarar bankens kalkyl. Banken läser papperen, räknar på inkomsten och beviljar lånet. Räknat på ett bolån kring 2,5 miljoner kronor motsvarar 400 miljoner ungefär 160 bostadsköp som aldrig borde ha blivit av.

Dagens Nyheter har rapporterat om samma fenomen och lyfter beskrivningen ”systemhotande”. Ordet låter dramatiskt, men det pekar på något konkret: hela den svenska bolånemodellen bygger på att inkomstuppgifter som lämnas in faktiskt stämmer. Om den kontrollpunkten går att köpa för några tiotusenlappar, spricker kreditprövningen redan i första ledet.

Så byggs ett lånelöfte på falska anställningsavtal

Rättsfallen som prövats i svensk domstol följer ett igenkännbart mönster. Det handlar sällan om en ensam låntagare som fifflar med en siffra, utan om personer som gjort affär av att tillverka trovärdiga papper åt andra. I målet som avgjordes 2022 tog ligan betalt för tjänsten, och det handlade om lån på över 100 miljoner kronor.

Papperen som förfalskas

Grunden är anställningsavtalet och arbetsgivarintyget, ofta kompletterat med lönespecifikationer för flera månader bakåt. I det uppmärksammade mäklarfallet användes enligt EFN förfalskade lönespecifikationer och arbetsgivarintyg under åren 2015 till 2022. Dokumenten behöver inte vara perfekta – de behöver bara vara tillräckligt vardagliga för att passera en handläggare med hundra ärenden i kön.

Löneinsättningar som ser äkta ut

Det som gör upplägget svårt att genomskåda är nästa steg. Pengar förs över till kundens konto vid ungefär samma tidpunkt varje månad, med belopp som matchar den påhittade lönen. På kontoutdraget ser det ut som en helt normal löneinsättning. Banken kryssar av sin kontroll, och den falska inkomsten har plötsligt fått ett spår i verkligheten.

Kunden som köper tjänsten

Låntagaren är sällan huvudpersonen i åtalen, men är också sällan oskyldig. Personen vet att inkomsten inte finns och betalar för att slippa bankens krav. Priset sätts efter hur mycket lån som ska ordnas. I 2022-målet uppskattades brottsvinsten till omkring fyra miljoner kronor på över 100 miljoner i lån – ungefär fyra procent i förmedlingsarvode.

Vad domstolarna redan har slagit fast

Svenska domstolar har prövat frågan i flera omgångar. I ett mål mot SBAB dömdes enligt Realtid sju personer 2017, varav sex fick fängelse i minst ett år och två huvudmän 3,5 år vardera. En handläggare hos en samarbetspartner hade medverkat inifrån. Lånen låg mellan en och fyra miljoner kronor styck.

En viktig princip från det målet är att skadan uppstår redan när banken lånar ut pengar den aldrig hade lånat ut med korrekta uppgifter. Att lånet senare betalas eller att bostaden finns kvar som pant spelar mindre roll. Samtidigt har enskilda kunder friats i högre instans, vilket Blendow Lexnova rapporterat om – bevisläget är inte alltid enkelt.

Varför bankerna missar förfalskningarna

Sverige har ingen central, verifierad inkomstkälla som banken kan slå i vid ett bolåneärende. Arbetsgivardeklarationer på individnivå finns hos Skatteverket, men delas inte fritt med långivare. Kvar blir papper som kunden själv lämnar in, plus ett kontoutdrag som går att arrangera. Kontrollen är i praktiken en rimlighetsbedömning, inte en faktakoll.

Lägg till konkurrensen om kunderna. Ett lånelöfte ska helst komma inom ett dygn, ofta samma dag som budgivningen. Det är i den tidspressen förfalskningarna glider igenom. SVT:s Uppdrag granskning visade i programmet ”Bolånefusket” hur systematiskt det gick att utnyttja glappet mellan snabb handläggning och långsam kontroll.

Vad fusket kostar dig som sköter dig

Du märker det inte på räkningen, men du betalar ändå. Kreditförluster och bedrägerier räknas in i bankernas riskpåslag, och påslaget hamnar i räntemarginalen på alla bolån. Uppblåsta inkomstuppgifter driver också upp bud i enskilda områden, vilket lyfter prisnivån som alla andra köpare måste förhålla sig till.

Den mest direkta effekten är hårdare kontroller. Fler banker begär numera fler månaders lönespecifikationer, kontaktar arbetsgivaren direkt eller kräver kontoutdrag via digital hämtning i stället för uppladdad pdf. Det är rimligt, men det gör livet krångligare för dig som har vikariat, eget bolag eller nyss bytt jobb.

Det här bör du hålla ögonen på

Om någon erbjuder sig att ”fixa” ditt lånelöfte mot betalning är det inte en tjänst, det är ett brott där du blir medgärningsman. Straffen i de prövade målen har legat på flera års fängelse, och i ett fall utvisning. Det är också värt att veta att den som lämnat oriktiga uppgifter riskerar att lånet sägs upp i förtid.

• Spara egna original av anställningsavtal och lönespecifikationer – du kan behöva visa dem igen.
• Var beredd på att banken vill verifiera inkomsten direkt hos arbetsgivaren.
• Anlita mäklare och rådgivare med registrering hos Fastighetsmäklarinspektionen respektive Finansinspektionen.

Nästa steg ligger hos lagstiftaren. Frågan om att låta långivare hämta inkomstuppgifter direkt från Skatteverket har diskuterats i flera år, och varje nytt åtal ökar trycket. Fram till dess: räkna med längre handläggning på ditt nästa bolån, och ha papperen i ordning innan du lägger bud.