Brett stöd på pappret – Hornsö nationalpark står ändå still

Länsstyrelsen har räknat, Naturvårdsverket har rankat och lokalpolitikerna säger ja – ändå har regeringen inte fattat något beslut om Sveriges möjliga nästa nationalpark.

Brett stöd på pappret – Hornsö nationalpark står ändå still

Frågan om Hornsö nationalpark har malt i den lokala debatten i över fyra år, och den här veckan fick den ny fart. I en insändare i Oskarshamns-Nytt den 13 augusti skriver Björn Kuhlmann, ordförande i Alsteråns fiskevårdsområde, att han verkligen har försökt förstå argumenten – men inte hittat dem. Skogen har redan Natura 2000, naturreservat och en ekopark. Vad är det då som är fel i dag?

Bakom debatten finns hårda siffror. Länsstyrelsen i Kalmar län har föreslagit att 9 738 hektar avsätts i ett första steg, medan resterande 2 117 hektar statlig mark antingen ligger kvar som ekopark under Sveaskog eller görs om till formella naturreservat. Blir det verklighet får Sverige sin största landbaserade nationalpark söder om Dalälven – mitt i Småland.

Det märkliga är att nästan alla instanser har sagt ja på vägen. Naturskyddsföreningen har frågat partierna i Nybro, Högsby och Mönsterås och fått en tydlig majoritet för förslaget. Naturvårdsverket lämnade sin slutredovisning till regeringen i juni 2025. Ändå har inget beslut fattats. Region Kalmar och Högsby kommun vill nu i stället utreda om parken faktiskt ger jobb och besökare.

Vad Hornsö nationalpark skulle omfatta

Ekopark Hornsö är i dag drygt 9 000 hektar och sträcker sig över kommungränserna mellan Högsby och Nybro, med Mönsterås som berörd granne. Landskapet är en blandning av ek, brandpräglad tallskog, bokbestånd och fuktiga sumpskogar längs Alsterån. Det är den kombinationen – gammal skog, död ved och rinnande vatten i samma system – som gör området ovanligt i södra Sverige.

Ett formellt beslut om nationalpark tas av riksdagen, och marken måste ägas av staten. Det villkoret är redan uppfyllt här, eftersom Sveaskog förvaltar merparten. Sveriges senaste nationalpark, Åsnen i Kronoberg, invigdes 2018 och blev nummer 30 i ordningen. Sedan dess har inget nytt tillkommit, trots flera utredningar.

Varför säger de som bor närmast nej?

Motståndet är inte en enda röst, utan tre ganska olika. De handlar om fiskevård, om äganderätt och om regelbördan. Ingen av dem avfärdar naturvärdena – det är snarare frågan om vad ytterligare ett skyddslager faktiskt tillför som återkommer.

Fiskevården och träden i Alsterån

Kuhlmann pekar på en konkret vardagskonflikt: när naturvården låter träd falla och ligga kvar hamnar de i ån, och då blir det svårare att paddla och fiska. Han efterlyser också siffror på vad turismen skulle ge och vad investeringarna skulle kosta, och sammanfattar sin invändning kort.

Ett "kanske" är inte ett beslutsunderlag.

Markägarna och gränsen mot Allgunnen

Redan 2021, när Skogsutredningen föreslog att fyra av Sveaskogs ekoparker skulle bli nationalparker, skrev berörda markägare och boende ett gemensamt brev emot. Deras farhåga: att privat skogsmark mellan sjön Allgunnen och ekoparken kunde bli aktuell för gränsjusteringar. Kommunerna hade då till den 30 april samma år att svara regeringen.

Politiker som varnar för fler regler

Stödet är brett men inte totalt. Kristdemokraterna har enligt Barometern-OT varnat för planerna, medan Miljöpartiets Annika Hirvonen och Rebecka Le Moine drivit frågan hela vägen till riksdagen genom en motion om en ny nationalpark i Hornsö. Frågan går alltså inte snyggt längs blockgränsen.

Brett stöd på pappret – Hornsö nationalpark står ändå still

527 rödlistade arter – vad betyder det?

Länsstyrelsens underlag, som Naturskyddsföreningen i Kalmar län har sammanfattat, redovisar 527 rödlistade arter i området. Bland dem finns runt 700 vedlevande skalbaggar, varav omkring 180 är rödlistade eller helt försvunna ur landet. Minst 10 av Sveriges 19 fladdermusarter är noterade här. Lodjur, utter, fiskgjuse och havsörn rör sig i samma marker.

Sätt det i perspektiv: den här sortens skalbaggsfauna kräver grova, döende och döda träd som fått stå kvar i sekler. Sådan skog finns knappt kvar söder om Dalälven. Det är precis den kontinuiteten en nationalpark låser fast – och samtidigt det som ger de fallna stammarna i ån.

Varför står processen still?

Tidslinjen förklarar mycket av frustrationen på båda sidor. Steg för steg har utredningarna rullat vidare utan att någon fattat det avgörande beslutet:

  • 2021 – Skogsutredningen föreslår fyra ekoparker som nationalparker
  • Juni 2022 – regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att titta närmare på dem
  • 2023 – Naturvårdsverket lägger ut uppdraget på länsstyrelsen i Kalmar län
  • Februari 2024 – länsstyrelsens underlag är klart
  • Juni 2025 – Naturvårdsverket slutredovisar och pekar ut Hornsö, Böda och Hornslandet som möjliga kandidater

Sedan dess: tystnad från regeringen. Det är i det vakuumet den lokala debatten nu förs, och det är därför en insändare från ett fiskevårdsområde kan sätta agendan en hel vecka.

Så besöker du området redan i sommar

Du behöver inte vänta på riksdagen. Ekopark Hornsö är öppen i dag, allemansrätten gäller och flera naturreservat inom området har markerade leder. Alsterån går att paddla, med reservation för att nedfallna träd kan tvinga fram lyft. Vill du påverka frågan: håll koll på Högsby kommuns och Region Kalmars pågående utredning om nyttan – det är där nästa besked kommer, inte från Stockholm.