Dödligheten i stroke faller – men inte lika för alla

Dödligheten i stroke i Sverige har mer än halverats sedan början av 2000-talet, vilket motsvarar 3 370 färre dödsfall varje år. Siffrorna kommer från Hjärt-Lungfonden, som den 6 augusti presenterade en genomgång byggd på Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik. Räknat per 100 000 invånare har dödstalen fallit från omkring 151 till omkring 68 – en nedgång på 55 procent på drygt två decennier.

Den delen av rapporten som fått minst uppmärksamhet är kanske den mest intressanta. Det är inte bara färre som dör. Det är färre som blir sjuka över huvud taget. Insjuknandet har minskat med 49 procent, vilket betyder ungefär 11 000 färre strokefall om året jämfört med för tjugo år sedan. Med andra ord: det är förebyggande vård som står för en stor del av vinsten, inte bara dramatiken på akuten.

Men den nationella kurvan döljer betydande skillnader. Kvalitetsregistret Riksstroke har återkommande visat att tillgången till den mest avancerade akutbehandlingen, och till rehabilitering efter utskrivning, varierar kraftigt mellan sjukvårdsregionerna. Framstegen är alltså verkliga – de är bara inte jämnt fördelade över landet.

Vad siffrorna faktiskt betyder

Omkring 25 000–26 000 personer i Sverige drabbas av stroke varje år. Ungefär 5 600 dödsfall har stroke angiven som orsak. Lägger man till de 3 370 som räddas skulle notan i dag ha legat närmare 9 000 om 2000-talets dödstal hade gällt fortfarande. Cirka 85 procent av fallen är hjärninfarkter, där en propp stryper blodflödet. Resterande 15 procent är hjärnblödningar.

Därför har dödligheten i stroke sjunkit så kraftigt

Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds universitet, pekar enligt SVT på tre saker som samverkat: färre insjuknar första gången, akutbehandlingen har blivit kraftfullare, och återfallen har blivit färre. Ingen av dem hade räckt ensam.

Blodtryck, blodfetter och flimmer fångas tidigare

Högt blodtryck och höga blodfetter behandlas i dag tidigare och mer systematiskt än på 1990-talet. Förmaksflimmer är den andra stora pusselbiten. Den som har flimmer löper fem till sex gånger högre risk att drabbas av stroke, oberoende av övriga riskfaktorer – och flimret upptäcks och blodförtunnas nu i en helt annan omfattning än förr.

Proppen kan dras ut med kateter

Trombolys, alltså propplösande läkemedel i blodet, har funnits länge. Det som förändrade spelplanen under 2010-talet var trombektomi: läkaren för in en tunn kateter och plockar helt enkelt bort proppen mekaniskt. Tidsfönstret är snävt, vilket är hela poängen med att larma direkt i stället för att avvakta och se om det går över.

Nästan alla hamnar på en strokeenhet

87 procent av strokepatienterna läggs in direkt på en specialiserad strokeenhet, enligt SVT. Det låter byråkratiskt, men vård på strokeenhet är en av de mest välbelagda åtgärderna som finns på området – den sänker både dödlighet och risken för bestående funktionsnedsättning.

Vi ser fantastiska framsteg i det förebyggande arbetet mot stroke, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Var du bor påverkar vilken vård du får

Här kommer förbehållet. Riksstroke konstaterar att andelen patienter med ischemisk stroke som fick akut reperfusionsbehandling låg på 21 procent under 2024 – en tydlig ökning, men fortfarande en minoritet. Tillgången till trombektomi skiljer sig markant mellan sjukvårdsregionerna, och variationen i planerad rehabilitering efter utskrivning är stor. Bristen på vårdplatser på strokeenheter och på vidareutbildad personal pekas ut som en huvudorsak. Att dödligheten i stroke sjunker nationellt betyder alltså inte att alla får samma chans.

Vem drabbas – och vad går att påverka

Stroke drabbar framför allt personer över 70, men yngre vuxna och i sällsynta fall barn kan också få det. Män ligger sämre till: åldersjusterat insjuknar de 42 procent oftare och dör 27 procent oftare än kvinnor. Bland de tolv viktigaste riskfaktorerna finns högt blodtryck, högt saltintag, rökning, förmaksflimmer, diabetes, låg fysisk aktivitet, höga blodfetter, tidigare stroke eller TIA, hög alkoholkonsumtion samt psykosocial stress. Ålder och ärftlighet går inte att ändra. Resten gör det.

AKUT-testet tar tio sekunder att lära sig

Den svenska motsvarigheten till engelskans FAST heter AKUT och är värd att kunna utantill, eftersom den som får en stroke sällan kan bedöma sig själv:

• A – Ansikte: be personen le. Hänger ena mungipan?
• K – Kroppsdel: be personen lyfta båda armarna. Sjunker den ena?
• U – Uttal: be personen säga en enkel mening. Sluddrigt eller osammanhängande?
• T – Tid: ring 112 omedelbart. Vänta inte på att det ska gå över.

Andra varningstecken är plötslig känselnedsättning i ena kroppshalvan, bortfall i synfältet, kraftig yrsel eller ovanligt svår huvudvärk. Ta det på allvar även om symtomen försvinner efter några minuter – det kan ha varit en TIA, och den är en tydlig förvarning.

Det du konkret kan göra i veckan som kommer: kolla ditt blodtryck, och be om en flimmerkontroll om du är över 65 eller känt oregelbunden puls. Boka via vårdcentralen eller 1177. Och lär familjen AKUT-testet vid middagsbordet – det är den enda delen av den här utvecklingen som inte beror på var i landet du råkar bo.