Experterna sa nej – sänkt straffbarhetsålder klubbades ändå

Riksdagen sa den 13 augusti ja till sänkt straffbarhetsålder, och från den 10 september kan barn som fyllt 14 år dömas till fängelse i Sverige. Beslutet gäller bara de grövsta brotten – de där straffskalan börjar på minst fyra års fängelse. Mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott är exemplen regeringen själv lyfter fram. Ändringen är tidsbegränsad och ska gälla i fem år innan den utvärderas.

Samtidigt sker något som fått långt mindre uppmärksamhet, men som träffar betydligt fler människor: straffrabatten för unga slopas helt för dem mellan 18 och 20 år, och minskas kraftigt för 15–17-åringar. Maxstraffet för brott begångna före 18-årsdagen höjs från 14 till 18 års fängelse. Även de reglerna börjar gälla den 10 september.

Det anmärkningsvärda är hur ensamt beslutet står bland dem som ska tillämpa och följa upp det. Brottsförebyggande rådet avstyrkte. Advokatsamfundet avstyrkte samtliga förslag. Barnombudsmannen anser att förslaget krockar med barnkonventionen. FN:s barnrättskommitté har uppmanat Sverige att avstå. I riksdagen reserverade sig ändå bara Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet.

Det här ändras den 10 september

Paketet bygger på tre propositioner som justitieutskottet behandlade i betänkandet JuU41. Justitieminister Gunnar Strömmer presenterade det senaste förslaget i början av juli. I korthet innehåller det fyra delar:

• Straffmyndighetsåldern sänks från 15 till 14 år för brott med minst fyra års fängelse i straffskalan – under en femårsperiod.
• Ungdomsreduktionen tas bort för unga vuxna 18–20 år och minskas rejält för 15–17-åringar.
• Maxstraffet för brott begångna före 18 års ålder höjs från 14 till 18 år.
• Ungdomsövervakning skärps: en extra kväll och natt i veckan med hemarrest, och Kriminalvården får förbjuda den dömde att vistas på vissa platser.

En 14-åring som döms kan alltså få ungdomsvård, ungdomstjänst eller ungdomsövervakning – fängelse är tänkt som sista utväg i de allvarligaste fallen. Men möjligheten finns nu i lagen, vilket den inte gjort tidigare.

Varför sänkt straffbarhetsålder möter så hård kritik

Remissrundan var ovanligt entydig. Kritiken kom inte bara från barnrättshåll utan från myndigheter och yrkesgrupper som arbetar med brott varje dag. Tre invändningar återkommer.

Brå: inget stöd för att det förebygger brott

Brottsförebyggande rådet avstyrkte på tre grunder: bristen på belägg för effekt, risken för tillämpningsproblem när olika brott får olika åldersgränser, och konflikten med barnkonventionen.

Det saknas stöd för att en sänkt straffbarhetsålder har någon brottsförebyggande effekt.

Barnombudsmannen pekar på barnkonventionen

Barnombudsmannen menar att behovet av effektiva brottsutredningar mot 13- och 14-åringar inte kan väga tyngre än barnets bästa, och att förslaget bryter mot artikel 3 om barnets bästa och artikel 40 om rehabilitering och återanpassning. Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020, vilket gör invändningen mer än en principfråga.

Kriminalvården säger sig inte vara rustad

Myndigheten som ska verkställa straffen har påpekat att den inte är rustad för barn så unga som 14 år, och att en sänkning ytterligare försvårar de praktiska förutsättningarna för att inrätta ungdomsfängelser. Det är alltså inte klart var de yngsta faktiskt ska placeras när lagen börjar gälla om mindre än en månad.

Så motiverade Socialdemokraterna sitt ja

Att förslaget gick igenom med bred marginal beror på Socialdemokraterna. Partiet meddelade den 14 juli att man skulle rösta ja, med hänvisning till utredningens förslag, partikongressens beslut 2025 och den egna riksdagsmotionen. S hade tidigare sagt nej till att gå ner till 13 år, men ställde sig bakom 14.

Kritiken inifrån den egna rörelsen har varit skarp. Debattörer har krävt att partiet talar om vad som ska räknas som ett misslyckande – vilka skadeverkningar som är acceptabla och vilka resultat som krävs för att försöket inte ska förlängas.

Ändringen som berör flest är inte 14-åringarna

Grova brott begångna av 14-åringar är sällsynta i Sverige. Slopad ungdomsreduktion för 18–20-åringar rör däremot en mycket större grupp dömda varje år, och innebär i praktiken markant längre straff för unga vuxna. Det höjda maxstraffet på 18 år är också en principiell förändring: en person som var 17 vid gärningen kan nu få ett straff som sträcker sig långt in i vuxenlivet.

Fem år – och sedan då?

Tidsbegränsningen är beslutets viktigaste detalj. Om fem år ska lagen utvärderas, och då avgörs om den försvinner eller förlängs. Någon publicerad utvärderingsplan med mätbara mål finns ännu inte, vilket är precis vad kritikerna efterlyser. Utan bestämda kriterier riskerar utvärderingen att bli en politisk bedömning snarare än en faktisk prövning.

Håll ögonen på tre saker i höst: hur många 14-åringar som faktiskt åtalas efter den 10 september, var de placeras när Kriminalvården säger sig sakna kapacitet, och om regeringen lägger fram mätbara mål för femårsutvärderingen. Har du barn i tonåren är det värt att veta att den nya gränsen bara gäller de allra grövsta brotten – men också att straffrabatten för unga vuxna nu är borta helt.