Fansen hittade AI i film – i regissörens egna eftertexter

Frågan om AI i film slutade vara abstrakt den vecka då Eli Roths nya skräckfilm Ice Cream Man gick upp på amerikanska biografer. Tittare som synade eftertexterna hittade namnet Dark Half – ett effektbolag som arbetar med generativ AI. Kort därefter erkände regissören själv att tekniken använts, efter att han först hade sagt raka motsatsen.

Till sajten Polygon hade Roth beskrivit filmens mest omtalade inslag – en tecknad snutt som hypnotiserar barn och förvandlar dem till mördare – som något han ritat för hand. Han har animationsbakgrund, sa han. Inspirationen kom från Musse Pigg-kortfilmer på 1920-talet, animatörer hade hjälpt till att göra rörelserna mjukare och en konstnär lagt på ett gammaldags, hackigt skimmer.

När Polygon återkom med följdfrågor backade han. Erkännandet kom bara dagar före premiären den 7 augusti, och det är själva poängen: det var publiken på sociala medier, inte ett pressmeddelande, som tvingade fram beskedet. Aftonbladets Nöjesbladet var en av de svenska redaktioner som plockade upp historien.

Vad regissören först sa – och vad han sa sedan

Roths andra besked var kort och avväpnande. Han hade uttryckt sig fel, sa han, och AI hade använts i en mycket begränsad del av ett fåtal scener. Han beskrev det som ett tillfälle där teknik och kreativitet möttes för att förverkliga hans vision för filmen. Formuleringen är typisk för hur Hollywood just nu pratar om verktyget: som ett penseldrag, inte ett beslut.

"Jag uttryckte mig fel. AI användes i en väldigt liten del av ett fåtal scener i filmen." (Eli Roth, i uttalande till Polygon, översatt)

Det som gör erkännandet svårsmält är vad han inte sa. Roth har inte velat peka ut vilka scener det handlar om. Utan den informationen går hans "väldigt liten del" inte att kontrollera – varken av kritiker, av publiken eller av de animatörer som fick beröm i den första intervjun.

Siffrorna bakom premiärhelgen

Ice Cream Man drog in ungefär två miljoner dollar på sin första helg, cirka 19 miljoner kronor, från runt 1 670 salonger. Det räckte till åttonde plats, bakom kvarsittare som Toy Story 5 och Moana. På Rotten Tomatoes ligger filmen kring 30 procent. Recensionerna var alltså dåliga innan AI-diskussionen ens tog fart.

Samtidigt är det värt att sätta beloppet i sitt sammanhang. Variety rapporterar att produktionen kostade omkring 5,5 miljoner dollar, drygt 50 miljoner kronor, och att budgeten till stor del täcktes av internationella förhandsförsäljningar och skattelättnader. Det här är en film som var byggd för att överleva en svag biostart – ett projekt Roth burit på i över 20 år och som han gjorde genom sitt eget bolag The Horror Section.

Vad Eli Roths fall säger om AI i film

Mönstret börjar bli välkänt. Skräckfilmen Late Night with the Devil fick 2024 kritik för några AI-genererade stillbilder mellan scenerna. Under Oscarssäsongen 2025 blossade det upp kring The Brutalist, där röstteknik använts för att finslipa skådespelarnas ungerska uttal. I båda fallen var själva ingreppet litet. Ilskan handlade om att publiken fick veta det sist.

Det är där Roths misstag ligger. En regissör som från början hade sagt "vi använde ett AI-verktyg på tre bilder i den tecknade sekvensen" hade fått en dagsnyhet. En regissör som först tar åt sig äran för handritat arbete får i stället en förtroendekris som följer med filmen till streaming. För en bransch där hantverket är en del av varumärket är det en dyr lärdom.

Så avgör du själv om en film använt AI

Det finns ingen märkning på biobiljetten. Men det går att bli en bättre läsare av det du ser, och tre vanor räcker långt.

Läs eftertexterna – där står leverantörerna

Effektbolag måste krediteras, och det var precis så här historien sprack. Sitt kvar en minut och läs listan över visual effects-firmor. Ett namn du inte känner igen tar tio sekunder att söka på. Det är det närmaste en innehållsdeklaration filmbranschen har i dag.

Syna händer, skyltar och bakgrunder

Generativa bilder brukar spricka i detaljerna: fingrar som blir för många, text på skyltar som ser rätt ut på avstånd men blir gegga i närbild, mönster i bakgrunden som upprepar sig oregelbundet. I stillbilder och korta insatsbilder är det lättast att se, eftersom de sällan får samma efterarbete som huvudscenerna.

Jämför trailern med vad teamet faktiskt sagt

Det var trailern till Ice Cream Man som fick tittare att reagera först. Om en regissör betonar hantverket i intervjuer men bilderna beter sig annorlunda är det värt att spara frågan tills eftertexterna finns tillgängliga. Journalister som ställer följdfrågan är, som Polygon visade, ofta det enda som skiljer en formulering från ett erkännande.

När får du se filmen i Sverige?

Någon bred svensk biolansering har inte fått samma uppmärksamhet som den amerikanska premiären, och med tanke på öppningssiffrorna är det troligt att de flesta svenskar möter Ice Cream Man via en streamingtjänst i stället för på bio. Vad som händer med filmen där avgörs mindre av recensionerna än av hur länge AI-diskussionen hänger kvar.

Det du kan göra är enkelt: bestäm själv vad du tycker om generativ AI i skräckfilm, och håll utkik efter om distributörer och streamingtjänster börjar redovisa det öppet. Nästa gång en regissör beskriver en scen som helt handgjord är det värt att fråga en gång till – och att läsa eftertexterna innan lamporna tänds.