Grundstötning vid Möja – fartyget som mäter havsbotten
SGU:s undersökningsfartyg Ocean Surveyor, byggt för att kartlägga svensk havsbotten, satt fast sydost om Möja i drygt tolv timmar innan det kom loss.
En grundstötning vid Möja i natten mot söndagen fick Kustbevakningen att larma ut både fartyg och miljöräddningsresurser — och skeppet som satt fast var just det som annars har i uppdrag att kartlägga havsbotten. Ocean Surveyor, Sveriges geologiska undersöknings stora undersökningsfartyg, gick på grund sydost om Möja i Stockholms skärgård vid ettiden på natten.
Ingen ombord skadades. Kustbevakningen uppgav att fartyget fick skador i fören men att det inte läckte olja, och SGU beskrev vatteninträngningen som minimal och risken för att fartyget skulle sjunka som obefintlig. Drygt tolv timmar senare, strax efter lunch samma dag, kom det loss igen och kunde bogseras vidare mot Värtahamnen eller direkt till varv.
Att ingen skadades gör inte händelsen liten. Ocean Surveyor är ett av statens mest specialiserade mätverktyg, ett fartyg som mäter djup och bottenförhållanden i hela svenskt territorialvatten och i den ekonomiska zonen. Varje vecka det ligger på varv är en vecka som inte tillbringas med att samla in data som myndigheter, havsplanerare och kabelprojekt sedan bygger beslut på.
Så såg natten till söndag ut
Larmet gick vid ettiden. Fartyget kom norrifrån när det tog i botten sydost om Möja, och Kustbevakningen var snabbt på plats för att inspektera skrovet. Samtidigt skickades miljöräddningsresurser mot platsen — en standardåtgärd som inte betyder att något läckt ut, utan att man vill ha länsor och utrustning i närheten om bunkerolja skulle börja rinna. Enligt Kustbevakningens presstalesperson Mattias Lindholm var det förebyggande.
Under förmiddagen kom även en inspektör från Transportstyrelsen ombord för att bedöma skadorna, och Statens haverikommission kopplades in. Först efter lunch lyckades man få loss fartyget. Orsaken är fortfarande oklar och det är exakt den frågan utredningen ska svara på.
Vad Ocean Surveyor faktiskt gör till havs
De flesta som ser fartyget passera i skärgården vet nog inte vad det håller på med. Det är ingen isbrytare och ingen färja, utan ett flytande laboratorium. TT uppgav längden till 37 meter, medan SGU själv anger 38 meter och en bredd på tolv meter. Det viktigaste måttet i sammanhanget är ett annat: djupgåendet är 3,4 meter.
Ekolod, sonar och sediment
Ombord finns multistråleekolod, sidoskannande sonar, sedimentprofilerare, flerkanalsseismik och undervattenskameror, plus två laboratorier för att analysera sedimentprover direkt till havs. Fartyget kartlägger bottentyper, sandförekomster, syrehalter och miljögifter i sedimenten. Den typen av data ligger till grund för allt från nya naturreservat till dragning av elkablar och placering av havsbaserad vindkraft.
Byggt för veckor till sjöss
Efter en genomgripande renovering 2021–2022 har fartyget dieselelektrisk framdrift i högsta miljöklass, IMO Tier 3, och dynamisk positionering med sidotrustrar och två propellrar så att det kan ligga stilla över en exakt punkt. Med sexton kojplatser i tolv hytter, egen färskvattenproduktion och stora tankar kan besättningen jobba i tvåveckorsperioder utan att gå in till hamn.
Därför räcker inte lilla Ugglan
SGU har också forskningsbåten Ugglan, nio meter lång med 0,7 meters djupgående, som används på riktigt grunt vatten från ungefär två–tre meters djup. Ocean Surveyor jobbar först från sex till tio meter och nedåt. Just den arbetsdelningen säger något om varför de inre farlederna i Stockholms skärgård är krävande även för proffs.
Varför utreds grundstötning vid Möja av staten?
Statens haverikommission utreder inte för att peka ut skyldiga. Uppdraget är att ta reda på vad som gick fel i kedjan av beslut, teknik och rutiner, så att samma sak inte upprepas. Att ett statligt fartyg med modern navigationsutrustning och erfaren besättning tar i botten i en kartlagd farled är i sig anmärkningsvärt, oavsett hur små skadorna blev.
Utredningar av det här slaget tar normalt månader, ibland över ett år, innan en slutrapport publiceras. Kommissionen tittar typiskt på bryggbemanning vid mörker, vaktrutiner, sjökortsunderlag, tekniska fel och hur trötthet påverkar besluten. Klockan ett på natten är en tidpunkt där flera av de faktorerna gärna samverkar.
Vad det betyder för dig som är ute på sjön
Grundstötning är den vanligaste olyckstypen för fritidsbåtar i svenska skärgårdar, och augustinätterna är märkbart mörkare än juninätterna — samma vatten som kändes självklart vid midsommar ser helt annorlunda ut nu. Om ett fartyg med multistråleekolod kan hamna fel, är hemmavattenkänsla inget skydd.
Två praktiska saker: kör inte i mörker på minnet, utan följ farledsprickarna och kontrollera att sjökortsappen har aktuella data. Och om du ändå tar i botten — kör inte loss dig själv direkt. Kolla först om du tar in vatten, för backning kan dra ut en propp av sten och förvandla en skråma till ett läckage.
Det här händer härnäst
Håll utkik efter tre saker: varvets skadebedömning, som avgör hur länge fartyget är ur drift, SGU:s besked om vilka mätkampanjer som skjuts fram i höst, och Haverikommissionens slutrapport längre fram. Kommer det uppgifter om oljeutsläpp i området bör de komma från Kustbevakningen — hittills har myndigheten sagt motsatsen.
Comments 0