Miljöpartiet och kärnkraft: Norges gröna bytte sida på ett år

Frågan om Miljöpartiet och kärnkraft har fått ett obekvämt svar från andra sidan gränsen. Norges gröna parti, Miljøpartiet De Grønne, röstade på sitt landsmöte för att öppna för både utredning och etablering av kärnkraft i Norge. Enligt tidskriften Minerva tog partiet sig från uttalad skepsis till en tydlig ja-linje på ungefär ett år.

Förslaget kom underifrån. Det drevs av fylkeslaget i Møre og Romsdal, och partiets egen programkommitté sa nej före landsmötet. Delegaterna körde över kommittén ändå, med solid majoritet. Skrivningen som gick igenom har ett villkor: kärnkraften får inte bidra till att fördröja omställningen bort från oljan. Samma landsmöte antog dessutom en linje för vindkraft som inte tar värdefull natur i anspråk.

För en svensk läsare är det här mer än nordisk partihistoria. Sverige går till riksdagsval i september och energipolitiken är en av de skarpaste skiljelinjerna. Miljöpartiets besked är nej till ny kärnkraft – för dyrt och för långsamt, som partiet formulerar det – men utan politiskt beslutad snabbavveckling av dagens reaktorer. Nu har det närmaste systerpartiet i Norden landat på motsatt sida.

Så vände Norges gröna på ett enda år

Vändningen är intressant just för att den inte kom från partiledningen. Den kom från fylkesnivå, från ungdomsförbundet och från en opinion som flyttat sig snabbare än partiprogrammet hann uppdateras. Tre saker förklarar det mesta.

Förslaget som programkommittén ville stoppa

Att en programkommitté avstyrker är normalt dödsstöten för ett landsmötesförslag. Här hände motsatsen. Att ett grönt parti med rötterna i samma antikärnkraftsrörelse som svenska MP röstar ned sitt eget beredningsorgan i just den frågan säger något om hur mycket tryck som byggts upp internt.

19-åringen i energi- och miljöutskottet

Frøya Skjold Sjursæther är 19 år och beskrivs som tidernas yngsta stortingsledamot. Hon representerar MDG i energi- och miljöutskottet och är öppet positiv till kärnkraft. Generationsargumentet har alltså bytt riktning: den yngsta rösten i salen drev på för reaktorer, inte emot.

Opinionen som flyttade sig under partiet

Enligt de attitydmätningar Minerva refererar har kärnkraft i Norsk Monitor gått om vattenkraften som norrmännens föredragna energikälla, från 2 procent 2017 till 29 procent. Sätt det i perspektiv: vattenkraften är den energiform som byggt hela det norska elsystemet och den nationella självbilden kring billig el. Att den passeras är ingen liten sak.

Varför Videberg Kraft gör frågan konkret

I Sverige har debatten lämnat principplanet. Statliga Vattenfall har tillsammans med industrikonsortiet Industrikraft bildat Videberg Kraft, som ska bygga ny kärnkraft med små modulära reaktorer på Väröhalvön utanför Varberg, där Ringhals ligger. Staten har därtill slutit avtal om att köpa 60 procent av aktierna i bolaget av Vattenfall. Riksdagens näringsutskott har parallellt behandlat frågan om fler möjliga lägen för ny kärnkraft längs kusten.

Vad Miljöpartiet och kärnkraft kostar i valrörelsen

MP har sagt att partiet inte sitter i en regering som bygger ny kärnkraft, och språkröret Daniel Helldén har sagt att partiet vill riva upp Videberg-affären vid ett regeringsskifte. Det gör frågan till ett regeringsvillkor snarare än en programpunkt. Samtidigt har Fokus rapporterat att Vänsterpartiet öppnat för ny kärnkraft – vilket krymper sällskapet på nej-sidan ytterligare.

Finlands gröna gick före Norge

Norge är inte först. Kärnavfallsrådet har beskrivit hur finländska De Gröna accepterat kärnkraft, med resonemanget att fossilfri el väger tyngre än det traditionella motståndet. Två gröna partier i Norden har alltså gjort samma omprövning oberoende av varandra, med olika utgångspunkter men samma slutsats. Det gör det svårare att avfärda den norska vändningen som ett lokalt utbrott.

Det här avgörs innan du röstar

Det praktiska för dig som elkund är enkelt: ny kärnkraft påverkar inte din faktura den här vintern. Reaktorerna vid Väröhalvön är ett projekt för 2030- och 2040-talet, och det är därför frågan om vem som äger risken – staten, industrin eller kunderna – betyder mer än själva ja eller nej.

• Om statens 60-procentsandel i Videberg Kraft överlever ett eventuellt regeringsskifte.
• Vad det norska kärnkraftsutvalget landar i – det tillsattes i juni 2024 och höll fackseminarium i april 2026.
• Om MP justerar skrivningarna inför valet, eller håller nej-linjen som regeringsvillkor.
• Vilka kustkommuner som pekas ut när fler platser prövas.

Följ särskilt hur finansieringsmodellen formuleras, för det är där kostnaden landar på hushållen – antingen via elräkningen eller via skattsedeln. Och håll ögonen på MP:s kongressbeslut före september: gör partiet samma resa som MDG gjorde på ett år, ändras hela regeringsmatematiken efter valet.