Så skulle ett vinstförbud i skolan märkas för ditt barn

En månad före riksdagsvalet har Socialdemokraterna gjort vinstförbud i skolan till sin tydligaste utbildningsfråga – och den här gången finns en färdig plan för hur det ska gå till. Partiet presenterade den i riksdagen den 13 februari i år. Gruppledaren Lena Hallengren och Anders Ygeman lade fram ett upplägg i två steg, där det första steget vilar på förslag som redan är färdigutredda.

Siffrorna bakom kravet är inte små. De fyra största skolkoncernerna gjorde tillsammans 4,6 miljarder kronor i vinst på fem år, enligt SVT. Academedia, störst av dem, omsätter kring 19 miljarder kronor med ett rörelseresultat på ungefär 1,7 miljarder. Ungefär 16 procent av grundskoleeleverna och 28 procent av gymnasieeleverna går i dag i en fristående skola.

För dig som förälder är frågan enklare än partidebatten låter. Vad händer med ditt barns skola? Det beror på om förbudet kommer, hur snabbt det införs, och vad som sker med de pengar som i dag lämnar klassrummet. S vill att de ska stanna hos lärare och elever, bland annat genom bindande regler om fler lärare i de lägre årskurserna.

Två steg – och det andra ligger efter valet

Steg ett består av fem förslag som redan är utredda och som enligt partiet kan genomföras direkt. Två lyfts fram som avgörande: ett totalstopp för så kallade värdeöverföringar, alltså när en koncern flyttar elevernas skolpeng från själva skolan till andra delar av bolaget, och ett slut på att fristående skolor överkompenseras för ansvar de faktiskt inte bär.

Vinstdrivande skolor skär ner på lärare och personal för att istället göra vinst. — Lena Hallengren

Steg två är trögare. Där handlar det om en ny utredning som ska starta under nästa mandatperiod och pröva hur marknadsskolan kan fasas ut: begränsningar av bolagsform, tak för hur många skolor en aktör får driva, offentlighetsprincipen i fristående skolor och kommunalt veto när en koncern vill expandera. Alltså inget som märks i ditt barns klassrum den här hösten.

Vad ett vinstförbud i skolan skulle ändra

Kärnan är kassaflödet. Slår man igen dörren för värdeöverföringar måste överskottet stanna i verksamheten, och då är alternativen färre: fler vuxna, mindre grupper, bättre elevhälsa. S vill dessutom bygga om skolpengen så att resurser fördelas efter behov, ge kommunerna vetorätt vid nyetableringar och förbjuda religiösa friskolor – utan att röra nationella minoriteters rättigheter.

Så mycket pengar rör det sig om

Friskolereformen kom 1992. Kommunerna blev då skyldiga att betala en peng per elev, först 85 procent av den egna kostnaden, höjt till 100 procent 1996. Den konstruktionen är hela grunden. I dag omsätter marknaden kring de knappt 250 000 friskoleeleverna mellan 28 och 30 miljarder kronor per år, och 78 procent av dem går i en skola som ägs av ett vinstdrivande bolag.

Det har prövats förr – och rann ut i sanden

I april 2024 föreslog Magdalena Andersson ett tillfälligt etableringsstopp för nya vinstdrivande friskolor i väntan på ett förbud. Staten skulle dra i nödbromsen, som hon uttryckte det. Skolminister Lotta Edholm (L) höll med om att sektorn har stora problem, men tvivlade på att just ett etableringsstopp var rätt verktyg. Två år senare finns inget stopp – och S för fram kravet igen.

Vad det betyder för dig

Politiken avgörs i riksdagen, men effekten landar i en enda byggnad: den din familj går till på morgonen. Så här ser det ut beroende på var ditt barn sitter i dag.

Går ditt barn i en friskola?

Ingen skola stänger av ett vinstförbud i sig. Det som förändras är ägarnas kalkyl. Koncerner som räknat med utdelning kan välja att sälja, slå ihop enheter eller bromsa nya etableringar. Fråga skolans ledning vem som äger den och hur överskottet används – det svaret säger mer om framtiden än något valaffischlöfte.

Går ditt barn i kommunal skola?

Här sitter pengarna ihop åt andra hållet. Varje elev som lämnar tar med sig sin peng, medan lokaler och personal blir kvar. Ett kommunalt veto mot nyetableringar skulle ge din kommun kontroll över den ekvationen för första gången sedan 1992.

Tre saker att lyssna efter fram till valdagen

• Om ett parti säger värdeöverföringar eller bara "vinster" – det första är konkret lagstiftning, det andra är en åsikt.
• Om löftet gäller steg ett eller steg två, alltså nu eller efter en flerårig utredning.
• Om någon sätter en siffra på klasstorlek. Partiets egen A–Ö-sida om skolan innehåller inte ett enda årtal eller belopp.

Vad som avgörs den 13 september

Opinionen är inte partiets problem. En undersökning från Sveriges Lärare inför valet visar att hälften av väljarna kan låta skolfrågan avgöra rösten, och forskning pekar på att omkring 64 procent av väljarna är kritiska till vinstuttag i välfärden mot 45 procent av riksdagsledamöterna. Klyftan mellan väljarkåren och kammaren är alltså större än klyftan mellan partierna.

Det praktiska rådet är enkelt: läs ditt barns skolas årsredovisning innan du röstar, och kolla vad din kommun betalar per elev. Kommer en S-ledd regering på plats efter den 13 september är det steg ett – stoppet för värdeöverföringar – som visar om planen är allvar eller vallöfte. Ser du inget lagförslag före sommaren 2027 har steg två redan svalt hela reformen.