Sex av tio söker nytt – ändå tänker de inte byta jobb

Om du går och funderar på att byta jobb är du långt ifrån ensam – men de senaste siffrorna säger något oväntat om vad svenskarna faktiskt gör åt saken. Nästan sex av tio anställda i Sverige, 58 procent, söker aktivt efter ett nytt arbete. Samtidigt svarar 56 procent att de tänker vara kvar hos sin nuvarande arbetsgivare det närmaste halvåret.

Siffrorna kommer från ManpowerGroups Global Talent Barometer 2026, som presenterades den 10 februari i år. Underlaget samlades in mellan 1 september och 1 oktober 2025 och bygger på 13 918 svar från 19 länder, varav 519 anställda och 120 chefer i Sverige. Bara omkring fyra av tio svenskar – 39 procent – tror att de själva kommer att byta arbetsgivare inom sex månader.

Skillnaden mellan de talen är det intressanta. Många håller ena foten utanför dörren utan att ta steget. Det gör de klassiska checklistorna med varningssignaler lite knepigare än de ser ut: lusten att komma därifrån kan komma från jobbet i sig, eller från oro för hur arbetsmarknaden ser ut. Innan du börjar skriva ansökningar är det värt att veta vilken av dem du reagerar på.

Varför söker så många utan att faktiskt gå?

Helen Remnås, vd för ManpowerGroup i Sverige, beskriver beteendet som motsägelsefullt: man stannar kvar och söker nytt samtidigt, för att öka chansen till både trygghet och utveckling. Att otryggheten spelar in syns i en annan siffra i samma mätning – 28 procent av de svenska medarbetarna tror att de kan förlora jobbet inom ett halvår, varav sex procent tycker att det är mycket troligt.

Sätt det i perspektiv. I tidigare mätningar från samma barometer låg andelen svenskar som funderade på ett byte kring var tredje. Att närmare sex av tio nu letar, medan majoriteten planerar att stanna, beskriver en marknad där folk sonderar terrängen i stället för att flytta in i den. Remnås pekar samtidigt på att arbetsgivare med tydliga karriärvägar har ett övertag när marknaden tar fart under 2026.

Fyra tecken på att det är dags att byta jobb

Karriärcoachen Charlotte Hågård har i SVT beskrivit fyra signaler som brukar återkomma hos den som är redo för något nytt. De handlar mindre om en dålig vecka och mer om ett mönster som håller i sig över månader.

Motivationen kommer inte tillbaka

Alla har trista perioder. Skillnaden är att den vanliga svackan släpper efter en ledighet eller ett nytt projekt. Om augusti känns exakt som maj, och december kändes likadant, är det inte semesterlängtan du känner. Då är omotiverad inte ett humör utan ett tillstånd, och det brukar inte gå över av sig självt.

Du blir omsprungen internt

Utkonkurrerad är Hågårds andra tecken. Uppdragen du hade förr går till någon annan, du får inte längre frågan när något nytt ska sättas igång, och lönesamtalen blir kortare för varje år. Det är sällan en dramatisk konflikt. Det är en långsam förskjutning, och den syns tydligare för omgivningen än för dig själv.

Kompetensen känns irrelevant

Det tredje tecknet är att det du är bra på har slutat efterfrågas. Det märks när nya verktyg införs runt omkring dig utan att någon räknar med att du ska lära dig dem. Med AI och nya arbetssätt går den här förskjutningen snabbare i vissa yrken än vad de flesta hann vänja sig vid under 2010-talet.

Du är nykär i något annat

Det fjärde är mer positivt: du fastnar för en annan bransch, en annan roll eller en utbildning, och tanken kommer tillbaka gång på gång. Det är den enda av signalerna som drar dig mot något i stället för bort från något – och den är oftast lättast att göra verklighet av.

Testet som skiljer trötthet från fel jobb

Ett enkelt sätt att pröva känslan är att skriva ner för- och nackdelar med jobbet på papper, ungefär som rekryteringssajten Ledigajobb.se rekommenderar i sin genomgång från november 2025. Deras HR-specialist Märtha Holmström lyfter fram energin som den viktigaste indikatorn: när jobbet slutar ge energi och utvecklingen stannar av är det signalen som betyder mest.

Skapa en bild av ditt drömjobb och gör ett verklighetstest – kan jag försörja mig på det här

Det rådet från Charlotte Hågård är obekvämt av en anledning: det flyttar frågan från känsla till kalkyl. Om drömrollen betalar 8 000 kronor mindre i månaden behöver du veta det innan du säger upp dig, inte efter. Många byten stupar inte på motivationen utan på att ekonomin aldrig räknades igenom ordentligt.

Räkna på vad bytet kostar innan du säger upp dig

Ett jobbyte är en ekonomisk transaktion lika mycket som ett karriärval, och några poster missas nästan alltid. Gå igenom dem innan du skriver på något nytt:

• Uppsägningstiden – både din egen och hur länge den nya arbetsgivaren kan vänta.
• A-kassan – egen uppsägning kan ge avstängning under en period, kolla exakt vad som gäller med din kassa.
• Tjänstepension och försäkringar, som skiljer sig kraftigt mellan kollektivavtal och avtalslösa arbetsgivare.
• Provanställning, som enligt lagen om anställningsskydd kan pågå i upp till sex månader.

En sak till: 28 procent i undersökningen räknar med att kunna förlora jobbet i närtid. Om du hamnar sist in på en ny arbetsplats är det värt att fråga rakt ut hur det har gått för bolaget de senaste två åren innan du lämnar en trygg plats.

Så ser hösten ut för den som vill vidare

Det som talar för den som väntar är att arbetsgivarna nu vet att mer än hälften av personalen tittar på annonser. Det ger ett läge där interna karriärvägar, kompetensutveckling och lönejusteringar plötsligt blir förhandlingsbara – utan att du behöver säga upp dig först.

Börja därför inifrån. Boka ett samtal med din chef om vad du vill göra härnäst, sätt en tidsgräns på tre månader och se om något faktiskt förändras. Håller signalerna i sig efter det har du både ett svar och en färdig lista på vad du ska leta efter i nästa annons.