Vem får tullåterbetalning från USA? Electrolux fick 760 miljoner

Electrolux har fått klartecken för en tullåterbetalning från USA på cirka 760 miljoner kronor – pengar som bolaget enligt USA:s egen högsta domstol aldrig skulle ha behövt betala. Summan motsvarar ungefär 83 miljoner dollar och gäller de så kallade IEEPA-tullarna, alltså de avgifter Vita huset lade på importerade varor under 2025. Att ansökan är godkänd för utbetalning har Electrolux investerarrelationschef Ann-Sofi Jönsson bekräftat i svensk press.

Det handlar inte om ett enskilt bolags tur. USA har hittills tvingats betala tillbaka drygt 90 miljarder dollar i tullar som underkänts av domstol, och kön av importörer som vill ha sina pengar fortsätter att växa. Electrolux råkar bara vara det svenska namn som kommit längst fram just nu.

För dig som äger aktien, jobbar i exportindustrin eller följer svensk konjunktur spelar det roll av två skäl. Dels landar en rejäl engångspost i ett bolag som kämpat i Nordamerika. Dels visar processen hur lång tid resten av svensk industri får räkna med innan pengarna faktiskt syns på kontot.

Domen som rev upp tullarna

IEEPA-tullarna infördes i februari 2025 och utvidgades i april samma år. De byggde på en amerikansk krislagstiftning från 1977, International Emergency Economic Powers Act, som ger presidenten långtgående befogenheter i nödlägen. I februari 2026 slog USA:s högsta domstol fast att den lagen inte ger rätt att lägga tullar. Handelsdomstolen Court of International Trade beordrade därefter att pengarna ska tillbaka till importörerna.

Återbetalningen omfattar tullar som betalats för import mellan den 4 februari 2025 och den 23 februari 2026 – drygt ett år av avgifter. Det är den perioden som nu rullas tillbaka, deklaration för deklaration.

Så fungerar tullåterbetalning från USA

Amerikanska tullmyndigheten CBP byggde ett eget system för ändamålet, kallat CAPE. Det är i praktiken en automatiserad kvarn: importören lämnar in en deklaration, CBP validerar den, räknar om tullen utan IEEPA-påslaget och betalar ut mellanskillnaden elektroniskt. Enkelt på papperet, men med några detaljer som avgör om ett bolag får pengarna i år eller nästa.

Fas 1 och fas 2 – därför fick Electrolux vänta

Fas 1 öppnade den 20 april 2026 och täckte bara oavgjorda deklarationer plus sådana som avgjorts de senaste 80 dagarna. Fas 2 öppnade den 29 juni och tog in den stora volymen äldre ärenden. Enligt Electrolux eget pressmeddelande låg merparten av koncernens poster i fas 2, och bolaget lämnade in sin ansökan samma dag som fönstret öppnade.

Pengarna dröjer 60 till 90 dagar

Ett godkännande är inte samma sak som en insättning. Enligt Grant Thornton sker utbetalningen normalt inom 60 till 90 dagar efter att ansökan godkänts. För Electrolux del betyder det att kassaflödet kan hamna i ett annat kvartal än den bokförda intäkten – något som är lätt att missa när man läser rapporten.

En ansökan, ett försök

Deklarationen går inte att ändra i efterhand. Bolaget måste dessutom ha ett konto i ACE-portalen med korrekta bankuppgifter innan ansökan skickas. Ett felstavat kontonummer eller en slarvig sifferpost kan alltså bli dyr, eftersom rättelser inte tas emot i systemet.

Vad 760 miljoner gör med Electrolux siffror

Electrolux ansökte ursprungligen om cirka 88 miljoner dollar, motsvarande runt 854 miljoner kronor vid tillfället. Det godkända beloppet är något lägre, och kronbeloppet svänger dessutom med dollarkursen – därför cirkulerar två olika siffror i rapporteringen.

I bokföringen delas summan. Ungefär 61 miljoner dollar avser 2025 och tas som en engångsintäkt i rörelseresultatet för Nordamerika under andra kvartalet 2026. Resterande cirka 27 miljoner dollar avser första kvartalet 2026 och justeras mot kostnad sålda varor i samma region. Kvartalsrapporten släpptes den 29 juli. Poängen: det här lyfter ett kvartal, inte den underliggande lönsamheten.

Tullarna som inte försvann

Här är det lätt att dra fel slutsats. Electrolux tillverkar ugnar i Springfield i Tennessee, men kylskåpen kommer från Mexiko – och de träffas av andra amerikanska tullar som domen inte rörde. Bara en del av tullmuren revs. Sektorspecifika avgifter och andra program står kvar, vilket betyder att kostnadstrycket på nordamerikansk vitvaruförsäljning finns kvar även efter att pengarna kommit in.

Vilka svenska bolag står på tur

Flera svenska namn har betydande produktion i Mexiko riktad mot USA-marknaden: Autoliv, Volvo Cars och Atlas Copco nämns ofta i den gruppen. Även handeln pekas ut – Citi lyfte i mars fram H&M som en av vinnarna i sin sektor vid eventuella tullåterbetalningar. Hur mycket var och en får beror på hur mycket som betalats under den aktuella perioden och hur snabbt ansökningarna kommit in i CAPE.

• Storleken bestäms av importvolymen mellan februari 2025 och februari 2026
• Bara IEEPA-tullar ingår – sektorstullar ligger utanför
• Utbetalning normalt 60–90 dagar efter godkänd ansökan

Håll ögonen på engångsposterna i höstens och vinterns kvartalsrapporter från svenska USA-exponerade bolag. En ovanligt stark rörelsemarginal i en nordamerikansk division kan vara återbetalda tullar snarare än bättre affärer – läs alltid noten. Och driver du själv import till USA: kontrollera bankuppgifterna i ACE innan du skickar in något, eftersom felet inte går att rätta i efterhand.