800 miljoner kronor och sex timmar – det är Motståndets pris

Motståndets pris, första halvan av det franska krigseposet om Charles de Gaulle, har svensk biopremiär den 14 augusti – och kostade runt 800 miljoner kronor att få fram. Den franska budgeten låg på 74 miljoner euro, en siffra som europeisk film nästan aldrig kommer i närheten av. Allt det har lagts på en berättelse utan superhjältar, utan rymdskepp och utan en enda scen som utspelar sig efter 1945.

Filmen är del ett av två. Originaltiteln är La Bataille de Gaulle, och regissören Antonin Baudry har delat historien i L'Âge de fer och J'écris ton nom – på svenska Motståndets pris och Frihetens röst. Varje del är runt 158 minuter. Tillsammans blir det sex timmar om åren 1940 till 1945, och del två går upp på svenska biografer i slutet av oktober.

Varför det angår en svensk publik: i stort sett allt vi har sett om andra världskriget på bio kommer från brittiskt eller amerikanskt håll. Här är kriget i stället sett från en fransk exilrörelse som knappt hade en armé, och de hårdaste striderna utkämpas i konferensrum mot Churchill och Roosevelt. Sverige stod utanför kriget. Filmen handlar om vad det kostade dem som inte gjorde det.

Varför Motståndets pris är delad i två filmer

Baudry utgår från historikern Julian Jacksons biografi A Certain Idea of France från 2018, och skrev manus tillsammans med Bérénice Vila. Att pressa in fem krigsår i en normallång film hade betytt montage och årtal på skärmen. I stället får varje förhandling, varje brytning och varje svek ta plats. Del ett stannar kring 1942, del två tar vid och går fram till befrielsen.

Upplägget är en ekonomisk risk. Publiken måste komma tillbaka en andra gång. I Frankrike gick delarna upp med bara några veckors mellanrum i juni; i Sverige ligger de två och en halv månad isär. Enligt de biljettsiffror som hittills rapporterats drog båda delarna in omkring 32 miljoner dollar sammanlagt – långt under vad produktionen kostade.

Vad de 74 miljonerna syns till på duken

Del ett spelades in sommaren 2023 och del två var färdig i juli 2024, alltså nästan tre år före den svenska premiären. Teamet filmade i Paris, bland annat på Place du Panthéon, vid Gare de l'Est och i tunnelbanestationen Hôtel de Ville, men också i Normandie och i Marocko. Pathé står bakom produktionen tillsammans med TF1 Films Production.

Pengarna hörs lika mycket som de syns. Volker Bertelmann har skrivit musiken till del ett, och Moviezines recensent, som gav filmen fem av fem, beskriver stridsscener där stridsvagnar sliter upp marken och kanoneld nästan spränger biodukens ram. Det är precis den sortens ljudbild som inte överlever en resa till vardagsrumssoffan.

Mannen som filmen vägrar göra sympatisk

Simon Abkarian spelar de Gaulle. Runt honom står Simon Russell Beale som Churchill, Campbell Scott som Roosevelt, Thierry Lhermitte som general Henri Giraud, Benoît Magimel som Marie-Pierre Kœnig, Niels Schneider som Leclerc och Félix Kysyl som motståndsledaren Jean Moulin. Gestapochefen Klaus Barbie finns med, spelad av François Goeske. Mathieu Kassovitz och Anamaria Vartolomei syns också i ensemblen.

Baudry har i intervjuer, bland annat med Göteborgs-Posten, beskrivit de Gaulle som pompös och egendomlig – en man som talade om sig själv i tredje person och vars envishet Churchill knappt stod ut med. Målet är uppenbart inte att göra honom älskvärd. Målet är att visa att han vägrade acceptera Vichyregeringens kapitulation när stora delar av den franska högern gjorde det.

Det här bör du veta före biljettköpet

Det här är ingen film man snubblar in på en tisdagskväll. Speltiden, uppdelningen och mängden historiskt stoff gör att lite förberedelse faktiskt lönar sig, särskilt om du tar med någon som inte har fransk 1900-talshistoria i ryggmärgen. Tre saker är värda att kolla innan du bokar platserna.

Två filmer, två premiärdatum

Del ett kommer 14 augusti, del två i slutet av oktober. Motståndets pris täcker åren fram till omkring 1942 – du får alltså inte befrielsen, inte landstigningen och inte slutet. Vet du redan nu att du inte orkar en andra biokväll i höst kan det vara klokare att vänta och ta båda nära varandra.

Nästan tre timmar på franska

158 minuter plus reklam och trailers innebär i praktiken en hel kväll. Filmen spelas på franska, så det blir läsning hela vägen. Det är betydligt längre än snittet på svenska biografer, och den som har svårt att sitta still bör välja en plats vid gången snarare än mitt i raden.

Läs på om mordet i Alger

En av rollerna recensenterna lyfter fram är Fernand Bonnier de la Chapelle, spelad av Florian Lesieur. Han var 20 år gammal när han sköt ihjäl amiral François Darlan i Alger på julafton 1942, och avrättades två dagar senare. Episoden är i praktiken okänd i Sverige, och den säger mer om de allierades interna maktkamp än någon slagfältsscen gör.

Vad de svenska kritikerna säger

Moviezine ger full pott, fem av fem. Kulturbloggen landar på fyra och kallar filmen en ögonöppnare för det som pågår bakom allmänhetens rygg. Göteborgs-Posten beskriver den som ett massivt filmporträtt. Det är ovanligt samstämmigt för en tre timmar lång utländsk biografi utan en enda svensk medverkande och utan ett internationellt stjärnnamn i huvudrollen.

Ska du se bara en av delarna är det den här du börjar med, eftersom Frihetens röst bygger vidare direkt. Håll också utkik efter om biograferna lägger upp dubbelvisningar när del två kommer i slutet av oktober – då får den sex timmar långa berättelsen äntligen sitt slut. Och gick det som i Frankrike står Motståndets pris inte kvar på repertoaren särskilt länge, så vänta inte till september.