Miljarder odlade celler ska bli cellterapi mot hjärtsvikt

På Akademiska sjukhuset i Uppsala förbereds nu en cellterapi mot hjärtsvikt som för första gången ska prövas på människa. Bakom den ligger omogna hjärtmuskelceller, så kallade HVP-celler, som odlas fram i laboratorium och sedan förs in i hjärtan som skadats av en infarkt. Poängen är inte att laga ett ärr i efterhand. Poängen är att ärret aldrig ska hinna bli så stort.

Det låter som en detalj. Det är det inte. Ärrvävnad i hjärtmuskeln drar sig aldrig samman – den sitter bara där och tynger resten av pumpen. Ju större ärr, desto sämre pumpförmåga, och desto större risk att en person några år senare blir andfådd av att bära in matkassarna. Minst 250 000 svenskar lever i dag med hjärtsvikt, enligt Hjärt-Lungfonden.

Samtidigt går infarkterna åt rätt håll. Cirka 20 300 personer i Sverige fick en akut hjärtinfarkt under 2024 och omkring 4 000 avled med diagnosen, visar Socialstyrelsens statistik. Sedan 2013 har antalet infarkter minskat med närmare 40 procent. Fler överlever alltså det akuta skedet – men de lever vidare med ett hjärta som har en död fläck. Det är precis den gruppen forskarna siktar in sig på.

Vad forskarna i Uppsala faktiskt gör

Arbetet leds av Karl-Henrik Grinnemo, professor och överläkare i thoraxkirurgi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, tillsammans med docenten Sergey Rodin. Den biomedicinska analytikern Alice Törne tar fram cellerna, som sedan odlas vidare med en teknik som Rodin och Grinnemo utvecklat. Grinnemo har beskrivit stunden då djurresultaten föll på plats som ett halleluja-ögonblick.

Cellerna som söker upp skadan

HVP står för humana ventrikulära progenitorceller. De är förstadier till hjärtmuskelceller och spelar huvudrollen när ett foster bygger sin hjärtkammare. I laboratoriemiljö vandrar de mot de skadade delarna av hjärtat, mognar där till fungerande hjärtceller och motverkar att bindväv tar över. Det är den egenskapen – att hitta rätt själva – som skiljer dem från tidigare försök.

Odlingstekniken är halva jobbet

En behandling kräver enorma mängder celler, och de måste vara rena. I den studie som ligger till grund för arbetet odlades och renades miljarder HVP-celler fram ur humana embryonala stamceller. Blandas mogna eller fel celler in ökar riskerna direkt, så själva odlingsprotokollet är inte en teknikalitet utan förutsättningen för att behandlingen ska gå att ge en människa.

Vad djurförsöken visade

Grunden publicerades i tidskriften Nature Cell Biology i maj 2022, i ett samarbete mellan Karolinska Institutet, tekniska universitetet i München och Astra Zeneca. Grisar med hjärtskada som fick HVP-celler fick tydligt bättre hjärtfunktion än obehandlade djur. Under tre månaders uppföljning sågs inga tumörer – en av de klassiska farhågorna när stamcellsbaserade produkter förs in i kroppen.

Det här är kulmen på två decenniers arbete med att hitta den ideala cellen för att bygga om hjärtat, sade Kenneth Chien, seniorprofessor vid Karolinska Institutet, när resultaten presenterades.

Därför är cellterapi mot hjärtsvikt så svårt

Fältet har gått på minor förut. När man tidigare sprutat in färdigmognade hjärtmuskelceller har djur drabbats av livshotande rytmrubbningar, eftersom de nya cellerna slår i otakt med resten av hjärtat. Att i stället använda ett tidigare utvecklingsstadium är ett försök att komma runt just det problemet. Nästa hinder är immunförsvaret: kroppen känner igen främmande celler och stöter bort dem, och forskarna arbetar därför med cellinjer som ska tolereras bättre.

Finansieringen kommer bland annat från Europeiska forskningsrådet inom Horizon 2020 och från Vetenskapsrådet. Det säger något om tidsskalan – det här är inte ett projekt som blir färdigt på ett par kvartal.

Vem kan bli aktuell – och när?

Först ut i den här typen av studier är i regel svårt sjuka patienter med kraftigt nedsatt pumpförmåga, ofta äldre personer där en stor hjärtoperation innebär för hög risk. En första studie på människa handlar om säkerhet och rimlig dosering, inte om att bota. Sverige dröjer det år innan en behandling som denna kan bli rutin, och den ska då mätas mot dagens läkemedel, pacemakerteknik och transplantation.

Sätt siffrorna i perspektiv: knappt 21 procent av dem som får en akut hjärtinfarkt avlider inom 28 dagar. Den akuta vården är alltså redan stark. Det är åren efteråt som ny behandling behöver förbättra, och där har utvecklingen gått långsammare – 2020 dog 2 883 svenskar av hjärtsvikt.

Det här bör du hålla koll på

Väntar du på ett genombrott gör du bäst i att bevaka två saker: när Akademiska sjukhuset öppnar sin första studie på människa, och vad den visar om säkerhet efter minst ett års uppföljning. Fram till dess är den effektivaste behandlingen mot ärrvävnad fortfarande tid. Vid tryck över bröstet, andnöd eller utstrålande smärta i arm eller käke – ring 112 direkt. Varje minut innan kärlet öppnas avgör hur stort ärret blir, och det är just det ärret som forskarna i Uppsala nu försöker göra mindre.