Träning vid artros sliter inte lederna – den stärker dem

Träning vid artros är den behandling som fungerar bäst – ändå är det ofta det första många slutar med när knät eller höften börjar värka. Logiken känns rimlig: en sliten led borde skonas. Problemet är att den logiken bygger på en missuppfattning om vad artros faktiskt är, och att den gör ont värre över tid.

Artros är Sveriges vanligaste ledsjukdom. Uppskattningsvis omkring en miljon svenskar lever med den, och enligt Socialstyrelsen har var tredje person över 65 år diagnosen. Läkartidningen anger att ungefär en av fyra över 45 år är drabbad. Det här är alltså inte en marginell åkomma – det är något som en stor del av arbetsföra och nyligen pensionerade svenskar bär på.

Samtidigt visar Socialstyrelsens nationella utvärdering, publicerad i februari 2023, att vården inte gör det den själva rekommenderar. Färre än hälften av dem som fått diagnos får grundbehandlingen. Och 2021 utfördes 11 000 titthålsingrepp i knä – en åtgärd som myndigheten avrått från sedan 2012.

Misstaget som kostar mest: att vila bort värken

Ordet "förslitning" har gjort enorm skada. Artros beskrivs fortfarande som att brosket nöts ner likt en bromsbelägg, och slutsatsen blir att varje steg kostar. Men enligt Artrosportalen vid Lunds universitet har artros flera orsaker samtidigt: ärftlighet, ålder, övervikt, tidigare ledskador och tung belastning i arbetet. Rörelse ingår inte i den listan.

Tvärtom är långvarigt stillasittande dåligt för lederna. När du slutar gå trappor tappar lårmuskeln kraft, leden får mindre stöd, och samma promenad som förra året gjorde ont först efter en timme börjar göra ont efter tio minuter. Det tolkas som att sjukdomen förvärrats – men en del av det är avtränad muskulatur.

Så ser träning vid artros ut i praktiken

Grundbehandlingen är inte "rör på dig lite". Den är konkret och styrd: information om sjukdomen, handledd fysisk träning hos fysioterapeut och viktnedgång om det behövs. Först därefter kommer smärtlindring, och först i sista hand en protesoperation.

Två till tre gånger i veckan i minst sex veckor

Effekten kommer inte av ett enstaka pass. Upplägget som används i svensk artrosvård bygger på återkommande träning ett par gånger i veckan under flera veckor, med belastning som stegras efterhand och som anpassas efter just din led. Det handlar oftare om styrka i lår och säte än om konditionspass – att kunna resa sig från en stol utan att ta stöd är ett av måtten som faktiskt följs upp.

Att det gör lite ont är inte ett stopptecken

Här tappar många fotfästet. Enligt Artrosportalen är det både normalt och acceptabelt att träningen svider något. Den praktiska gränsen som fysioterapeuter använder är enkel: har värken lagt sig igen inom ett dygn var belastningen rimlig. Sitter den kvar dagen efter behöver övningen justeras – i tyngd eller antal – men inte slopas.

Vad de 11 000 knäingreppen säger om vården

Antalet titthålsoperationer i knä har halverats på tio år, men 11 000 om året är fortfarande mycket för en åtgärd som avråtts från i över ett decennium. Bilden bekräftas på andra håll i systemet: enligt Läkartidningen hade bara omkring 40 procent av dem som stod på operationskö för knäartros fått förstahandsbehandling innan dess.

Socialstyrelsen konstaterar också att andelen som får handledd träning under en längre period ligger långt under målnivån på 80 procent, och att pandemin halverade antalet förstabesök hos fysioterapeut. Många skickas vidare till ortoped innan grundbehandlingen ens är prövad.

Måste alla opereras? Långt ifrån

Det andra stora misstaget är att betrakta operationen som oundviklig och därför skjuta upp allt annat. Siffrorna säger något annat. I det nationella kvalitetsregistret BOA, som samlat in data från över 700 vårdenheter och drygt 126 000 patientfall fram till 2019, ändrade 45 procent av knäpatienterna som från början ville opereras uppfattning efter tre månaders behandling. För höftpatienterna var siffran 30 procent.

Det är endast cirka 10 % av alla med artros som någon gång under sin livstid måste opereras.

Det citatet kommer från Artrosportalen vid Lunds universitet. Värt att lägga på minnet nästa gång diagnosen låter som en dom. Ett annat vanligt misstag är att tro att artros bara drabbar gamla – sjukdomen förekommer även hos unga vuxna, då oftast efter en tidigare ledskada, till exempel ett korsband från fotbollen.

Det här kan du be om på vårdcentralen

Du behöver inte vänta på remiss till ortoped för att komma igång. Be om en artrosskola eller en bedömning hos fysioterapeut direkt – det är den behandling riktlinjerna pekar ut, och den registreras i BOA så att din utveckling faktiskt följs. Digitala program finns också: Läkartidningen redovisar en kostnad på 2 776 kronor mot 10 610 kronor för det reguljära upplägget, alltså ungefär en fjärdedel.

Börja med att skriva ner hur långt du kan gå i dag och hur många gånger du orkar resa dig från en stol på 30 sekunder. Gör om testet efter sex veckors träning. Blir siffrorna bättre har du svaret på om rörelsen sliter eller stärker – och ett konkret underlag att ta med när du pratar med vården.