Nästa regering ärver 95 miljarder – och en ränta på väg upp

Nästa regering tar över ett land som äntligen är på väg upp ur lågkonjunkturen – och som har omkring 95 miljarder kronor i budgetutrymme att fördela fram till 2030. Det är innebörden av Konjunkturinstitutets nya prognos, publicerad den 11 augusti, drygt en månad före valet den 13 september.

Myndigheten skruvar upp tillväxten för i år från 2,2 till 2,4 procent och räknar med 2,8 procent nästa år. Slutsatsen i rapporten är att återhämtningen har kommit långt och att lågkonjunkturen ebbar ut under 2027. Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud har beskrivit beskedet som en god nyhet för Sverige och för den regering som tillträder efter valet.

Men den som läser hela tabellen ser två saker till: arbetslösheten ligger kvar på 8,6 procent i år, och Riksbanken väntas börja höja räntan igen redan i höst. Uppgången kommer alltså med en prislapp som landar direkt i hushållens månadsbudget.

Så långt har återhämtningen faktiskt kommit

Efter flera magra år är kurvorna på väg åt rätt håll. Konjunkturinstitutet ser 2,4 procents tillväxt i år, 2,8 procent 2027 och därefter en inbromsning till 1,5 procent 2028 när ekonomin når mer normala nivåer. Inflationen mätt som KPIF ligger på 1,3 procent i år, alltså under Riksbankens mål, men väntas passera 2 procent nästa år.

Drivkraften är i hög grad hushållen. Trots att konsumtionen bromsade under andra kvartalet ser myndigheten en underliggande trend uppåt som håller i sig.

Även om hushållen var försiktiga med att öka konsumtionen det andra kvartalet så har konsumtionen de senaste åren trendmässigt vuxit och detta fortsätter framöver, skriver Konjunkturinstitutet.

95 miljarder – vad nästa regering kan göra med dem

Budgetutrymmet på cirka 95 miljarder kronor gäller perioden 2027–2030, alltså i praktiken hela nästa mandatperiod. Det är en siffra som låter enorm tills man delar upp den. Utslaget på fyra år handlar det om drygt 20 miljarder per år i en statsbudget på över 1 400 miljarder. Det räcker till reformer – men inte till alla reformer som lovas under en valrörelse.

Vad summan räcker till i praktiken

Som jämförelse kostar en sänkning av matmomsen, höjda pensioner eller ett större tillskott till kommunsektorn tiotals miljarder styck. Utrymmet motsvarar ungefär en handfull sådana löften, inte ett helt valmanifest. Partier som lovar både stora skattesänkningar och kraftigt utbyggd välfärd får antingen låna mer, prioritera bort något eller sprida ut satsningarna över flera år.

Varför siffran kan krympa

Ett reformutrymme är en beräkning, inte ett bankkonto. Det bygger på antaganden om tillväxt, sysselsättning och skatteintäkter som alla kan svika. Blir tillväxten svagare än 2,8 procent 2027, eller stiger arbetslösheten i stället för att falla, försvinner delar av utrymmet av sig självt. Prognoser av det här slaget revideras flera gånger om året – den här höjdes ju just nu.

Vem som hinner besluta om vad

Under valår skjuts budgetpropositionen fram till senare på hösten, eftersom en ny riksdag först måste tillträda. Det betyder att de stora besluten om nästa års utgifter fattas av den regering som bildas efter valet – inte av den som sitter i dag. Väljarna får med andra ord se de skarpa siffrorna först efter att de har röstat.

Vad räntehöjningarna gör med ditt bolån

Konjunkturinstitutet räknar med en höjning på 0,25 procentenheter senare i år, till 2 procent, och ytterligare en under 2027. Därefter ligger styrräntan på 2,75 procent från 2028 och framåt i prognosen. Det är en vändning: efter flera år av sänkningar går riktningen uppåt igen, driven av att inflationen kryper tillbaka mot och över målet.

Räkna själv på vad det betyder. Går styrräntan från 2 till 2,75 procent och bankerna följer med fullt ut, kostar 0,75 procentenheter på ett bolån på tre miljoner kronor omkring 22 500 kronor om året före ränteavdrag. Efter avdraget på 30 procent landar det på ungefär 1 300 kronor i månaden.

Varför jobben släpar efter siffrorna

Här ligger den svagaste punkten i annars ljusa siffror. Arbetslösheten stannar på 8,6 procent i år – oförändrat mot förra prognosen – och faller till 7,9 procent 2027 och 7,2 procent 2028. Först det året nås jämviktsnivån på drygt 7 procent. Konjunkturinstitutet väntar sig ett tydligare fall redan under hösten, men arbetsmarknaden reagerar alltid med fördröjning.

Det är den klassiska eftersläpningen: företag ökar först timmarna för dem som redan är anställda innan de vågar nyanställa. För den som söker jobb betyder det att en statistisk konjunkturvändning inte syns i annonserna förrän långt senare. Ungdomar och nyanlända, som drabbas hårdast i nedgångar, brukar också vara sist ut ur dem.

Det här är värt att bevaka i höst

Tre saker avgör om bilden håller. Riksbankens räntebesked under hösten visar om höjningen kommer som väntat. SCB:s månadssiffror för arbetslöshet visar om nedgången verkligen har börjat. Och budgetpropositionen efter valet visar hur mycket av de 95 miljarderna som faktiskt bokas upp. Har du rörlig ränta eller en bindningstid som löper ut inom ett år – be banken räkna på ett scenario med 0,75 procentenheter högre ränta innan du bestämmer dig.