Varför byter vikarier i äldreomsorgen jobb så snabbt?
Östersunds kommun tog fyra rutinerade undersköterskor ur helgschemat och satte dem på dagtid för att ta emot nya medarbetare – och säger sig ha fått färre avvikelser nästan direkt.
När vikarier i äldreomsorgen kommer och går i så snabb takt att ingen hinner lära upp dem blir omsättningen till slut ett kvalitetsproblem, inte bara ett schemaproblem. Östersunds kommun testade en lösning som låter bakvänd: fyra rutinerade undersköterskor på Häradsgården i Lit flyttades till dagtid, måndag till fredag, med uppdraget att ta hand om alla andra. Det rapporterar tidningen Arbetet.
Tjänsten kallas undersköterska med fördjupad kompetens. Den innehåller inga kvälls- eller helgpass. I stället går tiden till att handleda nya medarbetare, hjälpa till med dokumentation och genomförandeplaner, stötta kollegor i rehabiliterande arbetssätt och hålla ihop avvikelserapportering och kvalitetsarbete. Under 2026 har elva undersköterskor i kommunen fått den här typen av tjänst, och under 2027 ska rollen finnas på samtliga särskilda boenden i Östersund.
Det här angår fler än Jämtland, för bemanningen är hela branschens ömma punkt. I Kommunals undersökningar uppger sju av tio anställda i äldreomsorgen att bemanningen är för låg minst en dag i veckan, och drygt fyra av tio menar att den tidvis är så låg att den innebär en risk för de äldre. Det är i den vardagen en ny vikarie ska läras upp.
Vad den nya rollen faktiskt innebär
Det ovanliga är inte att någon får mer ansvar. Det ovanliga är att kommunen lyfte fyra erfarna medarbetare ur det tunga rullande schemat och placerade dem där nya människor faktiskt befinner sig: på vardagar, dagtid, när introduktion, möten och dokumentation sker. Priset är att de inte längre täcker helgpassen. Tanken är att alla andra pass ska fungera bättre i gengäld.
Handledning i stället för sena pass
En vikarie som börjar en söndagskväll möter ofta ett minimibemannat lag utan tid att förklara något. Den som i stället tas emot av någon vars hela uppgift är att ta emot får rutiner, larmhantering och de boendes vanor förklarade en gång, ordentligt. Sara Hanning, en av de fyra, säger till Arbetet att hon vuxit med uppdraget och stärkts av det större ansvaret. Kollegan Lotta Landgren beskriver att nya får en tryggare start med stöd på plats.
Dokumentation, avvikelser och rehabilitering
Den andra halvan av jobbet är det som annars alltid trängs undan. Genomförandeplaner ska vara aktuella, avvikelser ska rapporteras och följas upp, och rehabiliterande arbetssätt ska användas i vardagen i stället för att stå i en pärm. Det är precis de delarna som granskas när tillsynsmyndigheten Ivo eller kommunens egen uppföljning tittar närmare på ett boende.
Därför slutar vikarier i äldreomsorgen
Kommunal kopplar den höga personalomsättningen i vård och omsorg direkt till otrygga anställningar. Bland vårdbiträden i äldreomsorgen har mer än hälften en tidsbegränsad anställning. Under 2024 hade 28 procent av de anställda i kommunalt driven äldreomsorg en visstidsanställning, mot 34 procent hos privata utförare. Andelen deltidsanställda var 41 procent i kommunal regi och 63 procent privat, och heltidsanställda i kommunal äldreomsorg tjänade i snitt 2 300 kronor mer i månaden.
Ekvationen för vikarier i äldreomsorgen är enkel: den som inte vet om jobbet finns kvar i oktober börjar söka något annat redan i september. Då hjälper ingen introduktion i världen. Men utan introduktion blir också de månader personen faktiskt är kvar sämre — för kollegorna, för de boende och för vikarien själv.
Vad kommunen säger sig ha fått ut
Enligt Arbetet redovisar Östersund färre avvikelser, nöjdare medarbetare, nöjdare boende och högre kvalitet i dokumentationen sedan rollen infördes. Chefen Malin Svegårdh säger att effekten kom nästan omgående. Häradsgården är ett av kommunens större äldreboenden, med sex avdelningar och 73 platser, och ligger en dryg halvtimmes bilresa utanför Östersund — alltså precis den sortens enhet där vikarier är svårast att få tag på.
123 000 rekryteringar väntar till 2033
Sätt det mot SKR:s prognos. Demografin kräver drygt 30 procent fler anställda i äldreomsorgen fram till 2033, ungefär 66 000 personer. Samtidigt går runt en fjärdedel av dem som var anställda 2023 i pension, omkring 57 000. Tillsammans blir rekryteringsbehovet nästan 123 000 personer på tio år. SKR påpekar också att om deltidsarbetande jobbar tre timmar mer i veckan krymper behovet med cirka 8 100 personer.
Så gör du som söker jobb i vården
Räknesnurran ovan betyder i praktiken ännu fler vikarier i äldreomsorgen om inget ändras. För dig som är på väg in i yrket, eller redan står mitt i det, finns några konkreta saker att ta reda på innan du tackar ja:
- Fråga hur många dagars introduktion du får och vem som ansvarar för den — inte om det finns en.
- Ta reda på om enheten har någon form av senior handledarroll på dagtid.
- Har du erfarenhet men saknar formell utbildning gäller Äldreomsorgslyftet till och med 2026, och det täcker även validering och svenska. Regeringen har avsatt i storleksordningen 1,7 miljarder kronor om året.
- Undersköterska är skyddad yrkestitel sedan 1 juli 2023 — utan bevis från Socialstyrelsen får du inte använda titeln.
I juli 2026 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell plan för kompetensförsörjningen i äldreomsorgen, med redovisning senast den 10 december 2027. Håll under tiden ögonen på två saker: om din egen kommun kopierar Östersundsmodellen under 2027, och om de nya tjänsterna finansieras med friska pengar eller tas ur den ordinarie bemanningen. Det avgör om det blir en verklig förbättring eller bara ett omflyttat schema.
Comments 0