Fed diskuterade en höjning – mitt under fallande prisökningar

Inflationen i USA sjönk till 3,4 procent i juli, ner 0,1 procentenhet från juni och den andra månaden i rad med lägre takt. Siffran släpptes den 12 augusti. Samma månad låg den svenska inflationen mätt som KPIF på 0,7 procent. Det är nästan fem gånger så låg takt som på andra sidan Atlanten – trots att båda länderna siktar på exakt samma sak, två procent.

Det gapet är egentligen hela nyheten. USA dras fortfarande med efterdyningarna av energichocken efter kriget med Iran, och prisökningarna ligger långt över Federal Reserves mål. Här hemma är bekymret det motsatta: Riksbanken räknar med att inflationen håller sig under målet både i år och nästa år, och att den inte är tillbaka på två procent förrän 2029.

Och så det som få svenska sparare hade gissat. Trots att prisökningstakten faller i USA har diskussionen i Washington inte handlat om en sänkning i första hand. I början av augusti prisade marknaden in en rejäl sannolikhet för en höjning i september. Styrräntan har legat still på 3,50–3,75 procent sedan tidigt i år.

Vad siffrorna faktiskt sa

Konsumentpriserna steg 0,1 procent under juli, säsongsrensat. Kärninflationen – där mat och energi räknas bort – steg 0,2 procent på månaden och 2,5 procent på ett år, också det en tiondel lägre än i juni. Den nivån har inte synts sedan januari och februari i år, och då var den nära det lägsta på fem år.

Den enskilt viktigaste bromsklossen var boendet. Shelter-index, som väger tungt i det amerikanska prisindexet, steg bara 0,1 procent under månaden. Bensinen gav också mindre avtryck än tidigare i somras, i takt med att energipriserna lugnat ned sig.

Varför inflationen i USA inte liknar den svenska

Två ekonomier, samma målsiffra, helt olika utgångsläge. Skillnaden går att bryta ner i tre delar.

Energichocken som fortfarande sitter i

Kriget med Iran drev upp världsmarknadspriserna på energi och det slog rakt in i amerikanska hushållsbudgetar. Effekten klingar av nu, men den ligger kvar i tolvmånaderssiffran ända tills jämförelsemånaderna passerats. Det är en stor del av förklaringen till varför 3,4 procent känns segt trots att månadstakten är låg.

Boendet som började bromsa

Boendekostnader rör sig långsamt och slår igenom med fördröjning. När shelter-index bara stiger en tiondel på en månad är det ett tecken på att den tröga delen av inflationen äntligen ger med sig. Det är där kärninflationen på 2,5 procent kommer ifrån.

I Sverige drar energi och moms åt andra hållet

Svenska utfall har kommit in klart lägre än Riksbanken räknat med, både med och utan energipriser. Tillfälliga effekter från energi och momsförändringar håller nere KPIF, vilket är precis varför 0,7 procent inte betyder att svensk ekonomi är i kris – bara att prisbilden dragits ned av poster som väntas vända.

Fed övervägde en höjning – inte en sänkning

Efter julisiffran prisar terminsmarknaden enligt CME Group in cirka 64 procents chans att Federal Reserve låter räntan ligga kvar på 3,50–3,75 procent i september. Höjningsspåret har tonats ned, men inte främst tack vare inflationen. Det som ändrade bilden var en svag amerikansk arbetsmarknadsrapport för juli, med nettoförlust av jobb, plus svängningarna på energisidan.

Samtidigt pressar president Trump öppet centralbanken att sänka. Fed-chefen Jerome Powell har svarat med att peka på bankens oberoende och att besluten följer data. Det är den dragkampen, snarare än en tiondel hit eller dit i prisindex, som avgör var amerikanska räntor står i höst.

Så märks det i din plånbok

Din bolåneränta styrs av Riksbanken, inte av Fed, och där ligger styrräntan på 1,75 procent med de flesta prognosmakare som räknar med oförändrat resten av 2026. Men amerikanska räntor når dig ändå – via börsen och via kronan. Den amerikanska marknaden dominerar globala indexfonder, så en dyrare dollar och högre amerikanska räntor syns i din depå oavsett vad du valt.

• Kolla hur stor USA-andelen faktiskt är i din globalfond innan du kallar den bred.
• Se efter om fonden är valutasäkrad – annars är dollarkursen en dold del av din avkastning.
• Ska du resa eller handla i dollar i höst, växla i etapper i stället för allt på en dag.

Det här ska du hålla koll på härnäst

Tre datum styr resten av året: nästa amerikanska prisrapport, Feds septembermöte och Riksbankens nästa räntebesked. Om kärninflationen i USA fortsätter under 2,5 procent samtidigt som jobben viker, svänger diskussionen från höjning till sänkning – och då brukar dollarn tappa mot kronan. Gör inget dramatiskt med sparandet på en enskild månadssiffra, men passa på att se över valutaexponeringen medan läget är lugnt.