Skattesänkningen bakom den låga inflationen i juli

KPIF-takten halverades nästan på en månad, men en stor del av nedgången är sänkt drivmedelsskatt och billigare månadskort – inte fallande priser i butikerna.

Skattesänkningen bakom den låga inflationen i juli

Inflationen i juli landade på 0,7 procent mätt med KPIF, ner från 1,3 procent i juni. Statistiska centralbyrån publicerade de slutliga siffrorna klockan åtta på torsdagsmorgonen den 13 augusti, och de bekräftade den preliminära snabbsiffra myndigheten släppte redan den 6 augusti. Mätt med det bredare KPI-måttet, som också fångar upp bolåneräntor, var takten bara 0,2 procent.

Så långt ser det ut som en ren seger över dyrtiden. Men nedgången kommer inte i första hand från att butiker och leverantörer har pressat sina priser. Den kommer i hög grad från två politiska beslut som trädde i kraft den 1 juli: en tillfälligt sänkt drivmedelsskatt och ett statligt stöd som gör månadskorten i kollektivtrafiken billigare.

Det spelar roll för alla med bolån. Riksbanken siktar på 2 procent och lämnar nästa räntebesked den 20 augusti. En inflationssiffra som tryckts ned av tillfälliga skattelättnader väger lättare i ett räntebeslut än en nedgång som beror på verklig prispress i ekonomin — inte minst för att effekten försvinner ur statistiken igen när lättnaderna löper ut.

Vad drog ner inflationen i juli?

Energipriserna gjorde det tyngsta jobbet. SCB:s prisstatistiker Mikael Nordin lyfter fram just den posten i myndighetens kommentar till julisiffrorna, och kopplar den direkt till att både KPI och KPIF bromsade in.

Energipriserna sjönk kraftigt i juli vilket bidrog till den lägre inflationstakten enligt KPI och KPIF.

Mellan juni och juli föll elpriserna 11,6 procent och drivmedelspriserna 9,4 procent. Kollektivtrafiken blev 26,4 procent billigare på en enda månad — en rörelse man i praktiken aldrig ser i en varugrupp utan ett politiskt beslut bakom. Sammantaget sjönk konsumentpriserna 0,3 procent från juni till juli.

Allt drog dock inte åt samma håll. Semestermånaden syns tydligt i statistiken, och några poster höll uppe siffran rejält:

  • Paketresor: upp 17,3 procent på en månad, vilket ensamt lade tillbaka 0,4 procentenheter.
  • Hyror: upp 3,4 procent på ett år, ett bidrag på 0,2 procentenheter.
  • Biluthyrning: säsongsmässigt dyrare, enligt SCB:s genomgång.

Siffran som säger mer om prisläget

Det finns ett mått som rensar bort just den energiberoende bullret: KPIF exklusive energi, i dagligt tal KPIF-XE. Det steg — från 0,4 procent i juni till 0,6 procent i juli. Alltså rörde sig det underliggande pristrycket uppåt samtidigt som rubriksiffran nästan halverades. Danske Banks chefsekonom Susanne Spector har pekat på att inflationstrycket är lågt till stor del tack vare regeringens skattepolitik, och att takten utan de åtgärderna hade legat betydligt närmare tvåprocentsmålet.

Analytikerna blev inte överraskade. Snittprognosen inför beskedet låg på just 0,7 procent för KPIF, och utfallet träffade den punkt för punkt. Marknaden hade med andra ord redan räknat in skattesänkningen.

Skattesänkningen bakom den låga inflationen i juli

Så påverkas din plånbok

Bilen och elräkningen

Här är lättnaden verklig och märks redan. Sänkt skatt vid pumpen och lägre elpriser i juli betyder pengar kvar i hushållskassan varje vecka. Men båda posterna är rörliga: elpriset i Sverige svänger med väder, vattenmagasin och import, och en kall höst kan äta upp en stor del av sommarens marginal.

Månadskortet och stödet som tar slut

Det statliga stödet till månadskort infördes den 1 juli och är utformat som en tillfällig åtgärd. Så länge det gäller är kortet billigare. När det upphör lägger prisstatistiken tillbaka hela hoppet — då stiger den uppmätta inflationstakten utan att någonting egentligen blivit dyrare än det var före juli.

Bolånet och räntebanan

Riksbankens styrränta ligger på 1,75 procent, och räntebanan har pekat på oförändrad nivå resten av året. En låg julisiffra som till stor del är skattedriven ändrar knappast den bilden på egen hand. Räkna alltså inte med att julistatistiken ensam ger dig en lägre bolåneränta i höst.

Vad händer den 20 augusti?

Det är dagen för nästa räntebesked. Riksbanken tittar sällan bara på rubriksiffran — direktionen brukar väga in engångseffekter och skatteändringar och fokusera på hur priserna rör sig i den underliggande ekonomin. Att KPIF-XE steg medan KPIF föll är precis den typen av delad signal som gör beslutet mindre självklart än en snabb blick på 0,7 procent antyder.

Det här är värt att bevaka

Nästa fullständiga KPI-publicering från SCB kommer den 14 september klockan 08.00, med snabbsiffran redan den 7 september. Titta då på två saker: om KPIF-XE fortsätter uppåt, och om energipriserna vänder när uppvärmningssäsongen närmar sig. Har du rörligt elavtal eller ska binda bolånet — vänta med slutsatsen tills du sett augustisiffran, för julimånaden är ovanligt svårläst just på grund av skattelättnaderna.